vilka människor det finns...

- En man bredvid mig på bussen som på knagglig engelska bjuder in sig på lunch på jobbet, undrar vem han ska fråga efter där, inte mig svarar jag. Diss. Han frågar varför och jag svarar att jag ska flytta om två veckor, till ehm, malmö. Han har tydligen en vän där får jag höra. Attans, tänker jag. Hur får han tag i mig undrar han då, jag säger att han inte får det och ringer upp en vän, skickar iväg ett sms bara för att slippa. Man behöver inte leta efter folk med mobil säger han då, jo säger jag, det behöver man göra. Diss. Han frågar om vi kan ses över some coffee, jag svarar nej. Han undrar varför, jag säger att jag inte vill. Varför inte det, är det för att jag är en främling på en buss? Ja, delvis därför, svarar jag. Inte kan jag säga att det är för att han pratar roligt på sin knaggliga engelska, för att han är kort, gammal, klär sig fult i en gammal kostym och glasögon som inte borde finnas längre. Nej, så brutal ville jag inte vara mot den lilla afrikanska herrn. Efter ett tag slutade han tjata om att vi skulle ses. Det gjorde mig glad.

- 091009 00.15
" Gah, vad är det med alla konstiga människor! Det kom fram en man på centralen som började prata om att jag är chef och att han har information åt mig och sen om att jag är polis och vill åt narkotika. Nu sitter han på samma buss som mig och skrattar ...högt och pratar om att jag och ett par andra är svenska poliser undercover. Nu fick jag höra att jag är sötaste polisen i sverige. ^^"

RSS 2.0